Ett ovärdigt öde

2008-12-22 @ 23:55:58
Det gick bra att jobba idag även om jag ibland var en aning mer förrvirrad än de som bor där. Det var trevligt att träffa en del av ligan igen och jag fick jobba ihop med två mysiga tjejer. Det gjorde min kväll, det var ju faktiskt två hela månader sedan jag jobbade och det märktes i mitt huvud. Men allt var som vanligt nästan, det hade kommit och gått några boenden sedan jag var där sist.  Den nya "damen" var det verkligen fart och fläkt i och jag fick påminna mig om flera gånger att jag kan faktiskt gå därifrån när jag vill men det kan inte hon. Hela hela tiden var det skäll och gnäbb och hon hatade oss alla hela tiden, jävla kärring har blivit mitt nya namn och det ekar nästan i huvudet på mig nu.

Hur lätt ska det då vara att vara hon eller någon av de andra åtta boenden på avdelning N? Inte lätt alls skulle jag vilja påstå, den mixen av schizofreni, alzheimer, autism, tvångssyndrom, olika personligheter med mera är inte alltid lätt att handskas med, men det finns en människa bakom den sjukdomen som de bär på. I dag har det varit slagsmål emellan två och de bråkade om en "demon" som inte fanns i mitt huvud men i deras.

Hur som, den nya "damen" påverkade mig idag i mångt och mycke. Hennes livshistoria är ingenting jag önskar någon, hon blev förälskad i en man vid 17års ålder men han ville inte ha henne så som hon ville ha honom. Så hon försökte ta sitt liv på vinden men hennes far hann precis hjälpa henne innan hon dog. Efter det så fick hon schizofreni och har bott på institution sedan dess ialla dess tänkbara former. Psykvården har förändrats en del sen den tid hon var ung, nu bor hon på en låst avdelning och vill inget hellre än att komma ut. Men det vet hon att hon aldrig kommer att få göra, men jag kan vara en av alla som kan få hennes liv att bli lite mera drägligt, lite mera glädjande även om hon ropar - hora, luder och din jävla kärring. Det är det ju ändå mitt jobb att hjälpa henne och alla de andra och det ska jag göra på det bästa sättet jag kan. För de är värda det, precis som vi alla andra är.  De är människor precis som vi.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Jag blir tårögd, tänk om alla inom vården ja, även alla andra hade samma

tankesätt som du. Alla är vi människor men väldigt olika, alla har ett hjärta. Vem av oss har blivit utsedd till att döma att någon är bättre eller sämre än vi, iallafall inte jag. Du är en ängel,

tack för att du finns. Love u

2008-12-23 @ 06:17:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0