Jag ska försöka att bli bättre på det här med att blogga. Jag tycker att det är kul, måste bara få fingrarna ur.
Den här veckan blev inte alls så som jag hade tänkte den. Veckan börjades med den värsta huvudvärk jag någonsin haft och den är säkert ingententing emot vad andra har haft. Jag jobbade ialla fall och tisdagen lunkade på, men strax innan lunchen slog det ner en klar blixt från helvetet och jag fick feber. Trodde inte att det var så farligt utan jag jobbade mina timmar, slutade 13. Jag åkte ner på stan och gick in på apoteket och köpte allt som kan tänkas behövas på vår resa. Sen vidare hem och ja, soffan såg skön ut. Där fick jag sedan ligga, med frossa huvudvärk och ingen  röst på två dygn. Jag tror aldrig jag har varit så här sjuk i förkylning någonsin. Jo en gång när jag var tio år och Anki drog upp mig från min madrass, jag sov över hos dem. Sen fick jag ligga emellan henne och brorsan och blev serverad honungsvatten...

Det är väl inget tänker ni, en förkylning får väl alla. Ja jo det får man, det är inte det. Mitt problem är min ångest över att inte kunna jobba. Att sätta andra i skiten, att behöva känna mig som en lort som bara är sjuk. Jag vet ju att det inte är så illa, men just i detta då kändes det så. Tur att jag har sådana bra kollegor som vet att under det första året får den "nya" inprincip allting som går att få. Jag klarar mig med förkylningar och hoppas attt jag slipper vara mer om sådana här fler gånger. Men det är bara att bryta ihop och gå vidare.

Sambon ♥ har varit supersnäll emot mig, tagit hand om mig och gett mig vatten och mat. Han fick nog en liten inre stress då vi ska åka till Thailand på Lördag. Han  tvingade mig att sjukskriva mig och det gjorde han så rätt i, han vet ju hur dumt envis jag kan vara. Men han har så rätt, hur kul är det att åka iväg på två veckors semester och så är jag sjuk. Nej det går inte så vilken tur det är att jag mår riktigt bra idag.

Thailand ja, vi åker imorgon lördag kl 15.05 och ska vara borta i två veckor. Jag tänkte faktiskt försöka gå in här och skriva några rader om vad vi gör på dagarna. Jag tror inte det kommer att bli så mycket kort. Men man vet ju aldrig.

Ta väl hand om er nu fina vänner!